Ett problem många husägare råkar på är sprickor i fasad och husgrund. Något som behöver åtgärdas med rätt teknik, inte bara genom att spacklas över. Om det är problem med sättningar krävs det större åtgärder.
Vad för orsaker finns det till sprickor i fasad och väggar? Och vad kan du göra åt detta?
Åtgärda fasadsprickor
Fundera alltid på varför sprickor uppstått i din fasad. Titta lite närmare på husväggen och analysera sprickorna efter följande:
- Är de sprickor i färgen?
- Går sprickorna djupt in i sockeln?
- Syns sprickorna även på insidan (t.ex. om det är en källare)?
- Går sprickan genom hela sockeln (längst upp till längst ned)?
Källa: geobear.se
Kolla även in källan https://www.geobear.se/om-var-teknik/laga-sprickor-i-husgrund/. När det gäller sprickor i färg går det att måla om som vanligt, men om sprickorna är djupa och även syns på insidan, eller helt enkelt delar grunden i två delar – då bör du så snart du kan se efter större åtgärder. Det finns metoder som inte gör att du behöver renovera eller bygga om delar av ditt hus, det kallas för injektering av expanderande geopolymer under fastigheten. Något som fyller upp hålrum i marken (som orsakat sättningarna i marken i första taget), pressa ut vatten och komprimerar jord. Det gör marken stabil för din husgrund utan att den först blir en byggarbetsplats.
I Norrköping har ett stort hyreshus från sekelskiftet fått större sprickor i sin husgrund och fasad. Något som gör att de boende snart får evakueras för att man måste stärka grunden. Det är ett vackert, gult hus i centrala Norrköping som inte är byggt på pålar, vilket dagens hus oftast är. Det förklarar också att det inte klarar av samtidens utmaningar utan måste stärkas för att kunna stå kvar, gärna i hundra år till och lite mer.
Torka kan förvärra sättningsskador
Liksom med huset i Norrköping ovan, samt många hus i Uppsala, är det en lera under jorden som torkar när förändringar av grundvatten sker. Detta i sin tur bidrar till att marken förändras och sjunker ihop, vilket gör att sprickor i väggar uppkommer. Därför måste ofta husgrunder stabiliseras, så att huset stärks i förebyggande syfte.
I Uppsala är marken i stort sett en enda lervälling, under jord och byggnader. Det kräver längre och stadigare pålar och dessutom är denna typ av jord mer känslig för torka och fukt. Under sommaren 2018 var hettan verkligt påtaglig i hela landet, inte minst i Uppsala. Då torkade lerjorden ut, inte minst för att träd och buskar behövde suga upp mer vatten från den. Buskar och träd som stod nära hus fick då leran att torkas upp, och krympa i storlek, vilket gett upphov till stora problem med marksättning. Sprickor på många fastigheter kan synas, och det är ofta äldre byggnader som är allra känsligast för denna typ av problem. I en artikel i UNT går det att läsa om hur man brukar ta halva trädets höjd som en tumregel för hur nära ett hus det får stå, men det varierar beroende på typ av träd. Vissa träd, som pilträd, är törstigare än andra, och bör då planteras ännu längre bort från ett hus, kanske hela trädets höjd som säkerhetsavstånd. Mer om detta här.
Även andra sprickor kan uppkomma, på grund av sprängningar vid byggarbetsplatser. Läs mer om detta här.